Ungt fólk til athafna (Island)

Ungt fólk till athafna är en insats som påminner om det som omnämns som ungdomsgarantier i andra nordiska länder. Det är ett särskilt program inom arbetsförmedlingen med tjänster riktat till unga.

Var: Island, nationell satsning.

Ansvarig aktör: Ungt fólk til athafna (”unga i aktivitet” sv.) är en insats under isländska Social- och välfärdsdepartementet i regi av Vinnumálastófnun (arbetsförmedlingen sv.) och i samarbete med utbildningsområdet, civila samhället och arbetsmarknadsområdet.

När: Januari 2010 -

Mål: Unga som registrerar sig som arbetssökande på arbetsförmedlingen ska slussas vidare till programmet och inom tre månader erbjudas arbete, studier eller annan meningsfull aktivitet. Insatsen är indirekt en åtgärd för att få fler unga att slutföra en gymnasieutbildning. En målsättning med insatsen är att utveckla nya metoder för att förhindra avhopp.  

Målgrupp: Unga arbetssökande 16-29 år som är beviljade arbetslöshetsersättning. Unga utan gymnasieutbildning är en prioriterad målgrupp.

Budget: Cirka 596 miljoner ISK under 2010 och 550 miljoner under 2011.

Bakgrund: Den internationella ekonomiska krisen 2008 drabbade Island hårt och arbetslösheten steg dramatiskt. Island hade dessförinnan haft en i stort sett obefintlig arbetslöshet och fick nu uppleva ungdomsarbetslöshet för första gången på många år. Utan tidigare beredskap för att hjälpa arbetslösa unga har man nu genomfört ett flertal satsningar. Andelen unga med avbruten gymnasieutbildning är relativt hög varför man i stor utsträckning fokuserat på att hjälpa unga arbetslösa tillbaka till studier.

Metodik: Unga arbetssökande får komma i kontakt med en särskild ungdomsvägledare som ska hjälpa dem att hitta fram till en aktivitet som passar dem. Programmet omfattar ett brett spektrum av åtgärder inom arbetsmarknad, utbildning, arbetsträning och självförstärkande åtgärder. Deltagande är obligatoriskt för bibehållen arbetslöshetsersättning. 

Evaluering: Programmet utvärderas av The Social Science Research Institut vid Háskóli Íslands (Icleand University).

 

Mer om projektet

Tanken är att aktiviteterna ska minska avståndet till studier och en stabil förankring till arbetsmarknaden. Ungdomarna kan möta en ungdomsvägledare på ett ”öppet kontor” i Kringlan köpcenter i Reykjavik eller hos det lokala arbetsförmedlingskontoret.

Insatser inom arbetsmarknadsområdet erbjuds i samarbete med näringslivet och civila samhället i form av praktikplatser och sommarjobb.Deltagarna kan också erbjudas plats på Fjölsmiðjan, ett slags praktiskt orienterat utbildnings- och produktionscenter för unga. På Fjölsmiðjan ges unga möjlighet att prova på olika typer av arbetsuppgifter och yrken. Tanken är att aktiviteterna ska ge deltagarna praktisk erfarenhet och ny inspiration och kunskap för att ta medvetna val om vad de vill göra yrkes- och/eller utbildningsmässigt framöver.

Utbildningsinsatser erbjuds i samarbete med landets gymnasieskolor i form av ett stort antal utbildningsplatser som finansieras av programmet. I samarbetet läggs det vikt på att utforma utbildningsinsatser som passar för unga som tidigare avbrutit sina studier. Kurserna som erbjuds kan ha praktisk, yrkesinriktad eller mer teoretisk inriktning.

 

Diskussion/lärdomar

2010 på våren genomförde The Social Science Research Insitute en undersökning bland de cirka 4000 unga som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen i februari 2010. Ungdomarna hade alla deltagit eller skulle delta i programmet och målet med undersökningen var bland annat att ta reda på vad ungdomarna ansåg om insatsen. Svarsfrekvensen var hög, hela 76 procent, och resultatet visade att de unga över lag var nöjda med programmet och aktiviteterna.

Förväntningar inför programmet var att programmet kommer att stärka de ungas möjligheter på arbetsmarknaden, i sociala situationer och ge ett ökat välbefinnande. Bland de unga som avslutat programmet, ansåg man att åtgärderna hade lett till ökade möjligheter till arbete. Många ansåg att de förbättrat sin förmåga att kommunicera med andra människor och att deltagandet hade haft en positiv effekt på deras välbefinnande.

De unga som hade valt utbildningsåtgärder var mest positiva till programmet, och också mest hoppfulla inför framtiden. Det fanns en skillnad bland de deltagare som fått arbete efter projektet och de som fortfarande var arbetslösa. Deltagarna med arbete mådde bättre, både fysiskt och psykiskt, än de unga som fortfarande var arbetslösa.

Omkring 40 procent av deltagarna började i arbete, utbildning, andra arbetsorienterande aktiviteter eller lämanade utan förklaring arbetsförmedlingen efter att ha deltagit i aktiviteter under 2010.

 

Länkar och referenser

Mer information:

Läs mer om programmet Ungt fólk til athafna på Vinnumálastofnuns hemsida

Läs om de som utvärderat satsningen på hemsidan för The Social Science Research Insitute