Teknikstöd i skolan (Sverige)

I projektet Teknikstöd i skolan har elever med kognitiva svårigheter getts möjlighet att prova tekniska hjälpmedel för att se om det kan hjälpa dem i deras skolarbete. Eleverna har också fått individuell stöttning och hjälp med att utarbeta strategier för användningen av teknikstödet. Kompetensutvecklingsinsatser till lärare och samverkan med berörda verksamheter utanför skolan har utgjort viktiga delar i projektet.

Var: Sverige, försöksverksamhet i Växjö, Kalmar och Halmstad.

Ansvarig aktör: Hjälpmedelsinstitutet (HI) har ansvarat för försöksverksamheten på uppdrag av regeringen. Försöksverksamheterna har bedrivits av Kalmarsund gymnasieförbund, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen i Halmstad kommun och gymnasieförvaltningen i Växjö kommun.

När: Projektet har pågått under tre terminer 2012-2013 och slutredovisades i september 2013.

Mål: Målsättningen har varit att tekniken ska ge stöd till elever med kognitiva funktionsnedsättningar och öka möjligheterna för eleverna att klara uppsatta mål inom utsatt tid. En ambition med försöksverksamheterna var också att öka kompetensen om teknikstöd hos lärare och annan skolpersonal samt att ta fram en modell för kartläggning av elevers behov av kognitivt stöd. Projektet har också velat få till stånd samverkan med andra relevanta aktörer inom området i respektive län.

Målgrupp: Elever med kognitiva svårigheter[1], som går i gymnasieskolan, vuxenutbildningen, gymnasiesärskolan eller vuxenutbildningen för utvecklingsstörda (särvux).

Budget: 20 000 000 SEK totalt (3 500 000 SEK per försöksverksamhet).

Bakgrund: Ca 15 procent av eleverna i gymnasiet har kognitiva svårigheter som gör det svårare att tillgodogöra sig skolarbetet. Att misslyckas med skolarbetet kan för en del unga leda till att de hoppar av studierna i förtid. Det finns ofta en stor vilja hos skolpersonalen att stödja elever med kognitiva svårigheter, men personalen saknar kunskap i hur man gör detta på bästa sätt. Teknikstöd kan vara ett led i att lyckas för eleverna.

Metodik: Försöksverksamheten innefattar att

  - Prova teknikstöd för elever med kognitiva svårigheter

  - Utbilda lärare och annan personal i användandet av teknikstöd

  - Utveckla metoder för kunskapsöverföring om teknikstöd till praktikplats och arbetsgivare

  - Arbeta fram en modell för behovsbedömning kopplat till läroplanens krav på mål och funktionsnedsättningens konsekvenser

  - Ta fram utbildningsmaterial som ska spridas nationellt

Evaluering: Linköpings Universitet, Ramböll Sverige och Ingvar Nilsson.

 

Mer om projektet

Vid varje försöksverksamhet har två arbetsterapeuter anställts.

Teknik som köps in till elever är framförallt tidshjälpmedel som ”time timer” och ”timstock”, appar till surfplatta och smartphone, ljudförstärkare och dator.

En viktig del i projektet har varit att eleverna själva ska påverka valet av hjälpmedel.

 

Diskussion/lärdomar

Hjälpmedelsinstitutet har anlitat externa utvärderare som sett på effekter på elevnivå, skolnivå och samhällsekonomisk nivå. Helene Lidström (Leg. arbetsterapeut och Med Dr) Linköpings Universitet har utvärderat effekter för den enskilda eleven genom strukturerad intervju före och efter användandet av teknikstöd. Konsultföretaget Ramböll har utvärderat effekter på skolnivå. Deras utvärdering bygger på en enkätundersökning av skolpersonalen och intervjuer med elever, skolhälsa och lärare.  Nationalekonom Ingvar Nilsson har utvärderat effekter på samhällsnivå, genom att göra beräkningar baserade på antaganden om kostnader och vinster av teknikstöd.

Den sammanfattande utvärderingen av projektet finns i Hjälpmedelsinstitutets rapport Teknikstöd i skolan Slutrapport skriven av Erika Dahlin och Elisabeth Lagerkrans.

Några av slutsatserna från slutrapporten är:

Många gymnasieelever har kognitiva svårigheter: I projektet användes ett särskilt bedömningsinstrument BAS (Behov av Anpassningar i Skolmiljön) för att kartlägga elevernas behov av stöd och anpassning i skolmiljön. BAS genomfördes genom en intervju med eleven med frågor kring vanliga skolaktiviteter där elever med kognitiva svårigheter skulle kunna ha nytta av ett teknikstöd. Eftersom bedömningen av elevers kognitiva svårigheter gjordes på det här sättet i stället för att utgå från de elever som hade en diagnos framkom att många elever med kognitiva svårigheter saknade diagnos. Från projektets sammanfattande utvärdering poängteras att instrumentet för att kartlägga behov var användbart för att ringa in målgruppen och för att finna fram till vilken sorts teknikstöd som behövdes och på vilket sätt man skulle arbeta med det.

Relativt små insatser kan öka elevens motivation och måluppfyllelse i skolan: En överordnad slutsats från projektets slutrapportering är att effekterna av teknikstöd tillsammans med en riktig implementering gett mycket goda resultat och att relativt enkla stöd fungerar bra och inte behöver vara dyra. Användandet av teknikstöd gjorde att många elever upplevde att de ökade sina studieresultat och kunde hantera besvärliga situationer i skolan bättre och frånvaron minskade till följd av åtgärden. Inom ramen för projektet genomfördes också en socioekonomisk utvärdering av insatserna inom projektet. Denna studie visade att det inte bara är individen som tjänar på att använda teknikstöd, också samhället tjänar på det.

Arbetsterapeuter i skolan kan komplettera nuvarande elevhälsa: Projektet valde att arbeta med arbetsterapeuter som ett led i implementeringen av teknikstöd i skolan. I projektet har arbetsterapeuterna arbetat kompletterande till den ordinarie elevhälsan och som samordnande mellan t.ex. teknisk personal, berörda lärare och elever. I projektets slutrapport lyfter man fram att arbetsterapeuter är ett ordinarie inslag i skolor i andra länder såsom Storbritannien.

Skolorna saknar kunskap om kognitiva svårigheter och teknikstöd: I Hjälpmedelsinstitutets rapport från projektet framkommer att mycket av den teknik som kan ge elever med kognitiva svårigheter redan finns i skolan. Det är alltså inte i första hand tekniken som saknas men i stället är det kunskaperna om tekniken och även om kognitiva svårigheter som saknas. En del av projektet har gått ut på att sprida information om tekniken och hur man som pedagog kan arbeta för att underlätta för elever med kognitiva svårigheter. Dessa insatser beräknas dock inte ha varit tillräckliga och Hjälpmedelsinstitutet bedömer att det särskilt är på kunskapssidan som framtida insatser bör prioriteras.

 

Länkar och referenser

Mer information:

Teknikstöd i skolan Slutrapport

Socioekonomisk utvärdering av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden

Regeringsuppdrag att samordna satsningen Fritt val av hjälpmedel i gymnasieskolan och vuxenutbildningen

Projektet på HI: s hemsida


[1] Kognitiva svårigheter kan betyda att en person har en nedsatt förmåga i vissa psykologiska funktioner. Det kan handla om att man lättare glömmer, har svårt att planera och ha överblick eller att sakna förmåga att ta initiativ.