Modellkommuneprojekt om Unge, alkohol og stoffer (Danmark)

Alkohol- och narkotikabruk hos unga kan påverka deras inlärningsförmåga, studiemotivation och chanserna till att klara en gymnasieutbildning[1]. På uppdrag av Sundhedsstyrelsen har sex kommuner tillsammans med utvalda gymnasieskolor[2] arbetat för att bemöta ungas bruk av alkohol- och droger och minska negativa följdeffekter.  Aktiviteterna har utgått från ett förpliktigande samarbete mellan skolor och kommun.

Var: Sex delprojekt har ingått satsningen. Projekten har tagit plats i Horsens, København, Odense, Skive, Svendborg, Holbæk, Odsherred och Kalundborg kommun.

Ansvarig aktör: Sundhetsstyrelsen har haft det övergripande ansvaret för att utforma syftet med satsningen. De deltagande kommunerna har tillsammans med gymnasieskolorna ansvarat för implementering och modellutveckling.

När: 2011-2014

Målsättning: Att säkra en tidig uppsökande och rådgivande insats till unga på väg ut i ett problematiskt alkohol- och narkotikaanvändande.

Målgrupp: Aktiviteterna delas upp i två spår, dels en primär insats riktad till samtliga unga på gymnasieskolorna, och dels en sekundär insats riktad till unga på väg in i ett problematiskt alkohol- och droganvändande.

Budget: Sundhedsstyrelsen har finansierat insatsen med 17 miljoner DKK.[3]

Bakgrund: Ungas alkohol- och narkotikabruk kan förstärka en i förväg ostabil livssituation, minska förmågan till lärande och vara en bidragande faktor till att de unga, har svårigheter med att genomföra en gymnasieutbildning. Kommuner och skolor har ett gemensamt intresse av att hjälpa unga innan problemen eskalerar.

Evaluering: Insatserna i de sex kommunerna har utvärderats av NIRAS på uppdrag av Sundhedsstyrelsen.

EVALUERING OCH DISKUSSION

Följande slutsatser och positiva resultat från de sex projekten lyfts fram i utvärderingen:

Projekten har skapat en ömsesidig kontaktkanal mellan skolor och kommunen. Det har blivit enklare för lärare och annan personal att reagera på elevers alkohol- och drogkonsumtion eftersom de nu vet vart de ska vända sig.

Att läraren vet var han ska skicka en elev med problem ger henne/honom ro att fokusera på undervisningen.

Ett samarbete på tvärs mellan olika kommunala sektorsområden har skapat ett bredare fokus på elevernas välbefinnande.

Aktörer som kommer i kontakt med eleverna på andra grunder, t.ex. studie- och yrkesvägledare och som inte tidigare har förhållit sig till ungas alkohol- och drogbruk, har fått uppdaterade kunskaper på området.

Skolor som reproducerar en bestämd alkoholkultur t.ex. genom fredagspubar, har genom handlingsplanerna fått ett verktyg för kulturförnyelse och förändring av förhållningssätt.

Skolornas alkohol- och drogpolicies utgör ett verktyg för att hålla kvar elever i utbildning och minska risken för skolmisslyckande.

Det dialogbaserade förhållningssättet, där man utgår från att de unga själva är experter på deras liv, framhålls som framgångsrikt. Dialog med ungdomarna har skapats genom bland annat spel om fördomar, klassdialog, film och teater.

Ett uppföljande fokus på ungdomarnas välbefinnande från både kommun och skola hjälper till att motivera och stötta eleverna att klara studierna.

NIRAS utvärdering lyfter också fram utmaningar för att få till de goda resultaten. Det handlar bland annat om att samarbetet kontinuerligt måste underhållas. Målsättningen måste vara tydlig och gemensam för alla parter och den ekonomiska och organisatoriska förankringen måste säkras.

Handlingsplaner och policies måste praktiseras för att kunna ge effekt. De bör också revideras återkommande för att vara fortsatt aktuella.

MER OM UNGE, ALKOHOL OG STOFFER

Ungdomars konsumtion av alkohol är högre i Danmark än i många andra EU-länder, samtidigt har andelen danska ungdomar som testar cannabis stigit under de sista åren. Åldersgruppen 16-20 år är särskilt utsatt när det kommer till att experimentera med droger. Det är också under den här tiden som de flesta börjar dricka alkohol och utvecklar alkoholrelaterade vanor och beteenden. Konsumtion av alkohol- och andra droger kan i sig bidra till en redan osund livssituation där motivation och förutsättningar för studierna försämras.

För att nå målgruppen med förebyggande insatser måste kommunen möta de unga där de befinner sig, det vill säga i de flesta fall på gymnasieskolan. Då de flesta gymnasieutbildningar är i utomkommunal regi så måste det till ett samarbete mellan utbildningssamordnare och kommunen för att nå de unga. Sundhedsstyrelsens satsning Modelkommuneprojekt om unge, alkohol og stoffer[4]  fokuserar därför på ett förpliktigande samarbete mellan kommun och utbildningssamordnare om alkohol- och drogförebyggande åtgärder.

Målsättning med Unge, alkohol og stoffer

Följande målsättningar formulerades inför projektstart:

Insatserna skulle styrka kommunernas insats i förhållande till alkohol- och drogförebyggande arbete bland unga. Projekten skulle bidra till utvecklande av metoder för att främja en drogförebyggande miljö på skolorna och av en tidig rådgivande/vägledande insats till unga på väg ut i ett problematiskt förhållande alkohol och droger.

Projekten skulle testa om drog- och alkoholpolicies, handlingsplaner, uppsökande och tidig insats på gymnasieskolorna kunde stärkas genom ett förpliktigande samarbete mellan den kommunala förvaltningen och skolor.

Framgångsfaktorer

Kommunerna och Sundhedsstyrelsen satte i förväg upp fyra framgångsfaktorer för att bedöma om projekten lyckats med uppdraget. Projekten skulle testa och utveckla 1) modeller för samarbete mellan kommun och skolor, 2) alkohol- och drogpolicies och handlingsplaner, 3) uppsökande och rådgivande insatser. De skulle dessutom arbeta för att 4) förankra de olika projektinsatserna och säkra en fortsatt och förstärkt alkohol- och drogrelaterad insats i samarbete mellan kommun och gymnasieskolor.

Produkter – inspiration, vägledning och verktyg

Sundhedsstyrelsen har tagit fram fyra korta filmer för att lyfta fram projektens erfarenheter på tema Samarbete mellan kommun och skolor, Alkohol- och drogpolicies och handlingsplaner, Rådgivningsinsatser och Uppsökande och dialog med de unga.

De sex projekten har producerat en omfattande mängd inspirations- och metodmaterial till kommuner och skolor som vill påbörja ett drog- och alkoholförebyggande arbete. Exempel på en del av produkterna är: Uppmärksamhetsguide vid psykisk ohälsa Dialogbarometer, Hemsida och kunskapsbank Drugbox.dk och exempel på handlingsplaner och drog- och alkholpolicies.

LÄNKAR OCH MATERIAL

Sundhedsstyrelsens filmer

Projektens inspirationsmaterial:

Uppmärksamhetsguide vid psykisk ohälsa Dialogbarometer

Hemsida och kunskapsbank Drugbox.dk

Handlingsplan från Svendsborg kommun

Alkohol- och drogpolicy från Svendsborgs kommun

Rapport och puljesatsning

Sundhedsstyrelsen (2014), Unge, alkohol og stoffer. Tvärgående evaluering av satspuljeprojekterne. 

Mer om satspuljen Modelkommuneprojekt om unge, alkohol og stoffer

 

[1] Termen gymnasieutbildning på svenska motsvaras av ungdomsuddannelser (dk), videregående utdanning (no) och utbildning på andra stadiet (fi.se).

[2] Ett stort antal ungdomsuddannelser ingick i satsningen såsom teoretiskt och praktiskt orienterade gymnasieutbildningar, lärlingsutbildningar och så kallade produktionsskolor. Läs mer om de danska produktionsskolorna här  .

[3] Projektet finansieras genom Satspuljemedel. Satspuljemedel utdelas årligen till insatser som har särskilt fokus på social utsatthet och ojämlikhet. Det är de politiska partierna som beslutar om vilka medel som ska vikas för olika insatser. Läs mer om satspuljen här

[4] Satspuljeaftalen på sundhedsområdet 2011-2014 (§16.21.64).