Arbeidsinstituttet i Buskerud (Norge)

Arbeidsinstituttet i Buskerud (AIB) är en utbildningsaktör för ungdomar som behöver ett alternativ till  den ordinarie gymnasieskolan (no.videregående skole).
 

Var: I Buskeruds fylke (se. län), med avdelningar i Drammen, Midtfylke, Kongsberg och Ringerike.

Ansvarig aktör: AIB är en kompletterande aktör till videregående skole (se. gymnasieutbildningen). De ägs av Buskeruds län och samverkar med de reguljära gymnasie och lärlingsutbildningarna, men även med näringslivet och andra stödinstanser för målgruppen, såsom OT-tjenesten[1], socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin. Totalt deltar ca 170-200 ungdomar årligen i AIBs verksamheter.  

När: AIB startade upp 1980.

Målsättning: AIBs målsättning är att hjälpa ungdomarna så att de kan komma fram till vad de vill göra, att de ska få råd och vägledning om studier och/eller yrkeslivet och att de ska bli motiverade och stärkta både teoretiskt, praktiskt och socialt. Framförallt är insatserna riktade mot återgång till gymnasiestudierna, men till viss del även till arbetsmarknaden för dem som behöver det.

Målgrupp: AIBs verksamhet vänder sig till ungdomar 16-24 år[2] som är utanför den ordinarie gymnasieskolan. AIB definierar sin målgrupp som ”ungdomar som är osäkra på vilken linje de ska välja eller som inte vill starta på gymnasiet, ungdomar som inte vet vad de vill bli, ungdomar som behöver hjälp med att klara vissa ämnen eller behöver socialpedagogiskt stöttning. ”

Budget: AIB har en totalbudget på ca 16 miljoner NOK per år.

Bakgrund: Arbeidsinstituttet grundades 1980 i samarbete mellan arbeidsmarkedsetaten[3] och skolstyrelsen i Buskerud län, för att ge personer som inte klarade gymnasiestudierna att komma vidare till arbetslivet.

Metodik: AIB arbetar utifrån ett styrkefokuserat förhållningssätt som innebär att fokus ligger på att hjälpa eleverna att hitta sina styrkor och talanger och att bygga vidare utifrån det. Metodiken som används utgår från Appreciative Inquiry (AI). Läs mer om det nedan.

Evaluering: AIB gör egna årliga utvärderingar. Verksamheten har också utvärderats av forskningsinstitutet AFI. Läs mer om det nedan.

EVALUERING OCH DISKUSSION

Resultat

I rapporten Tilbake til framtiden? Undersöker Arbeidsforskningsinstittutet (AFI) fyra verksamheter som alla syftar till att hjälpa fler unga till studier och arbete. AIB är en av verksamheterna som ingår i studien. I rapporten framkommer att de allra flesta deltagarna går vidare till gymnasiestudier (187 av totalt 272) efter aktiviteterna på AIB. Mycket få deltagare har arbetat eller deltagit i annan insats innan de kom till AIB, men 35 stycken går till dessa aktiviteter när tiden på AIB är avslutad.[4]

De tidigare deltagarna vid AIB ansåg att de fått ökat självförtroende och motivation till arbete eller skola (33,3%), ökad insikt om vad de vill göra i livet (24,6%), fått utbildning eller träning som gör det lättare att få jobb (22,8%) och/eller fullgöra gymnasiestudierna (19,3%). Endast 5,3% uppgav att de inte hade haft någon direkt nytta av insatsen. [5]

DNV GL har också utvärderat Arbeidsinstituttet och tre andra verksamheter som alla får ekonomiskt stöd från Kronprinsparets fond. DNV GL har tittat på aktiviteternas effekter på deltagarna och har dessutom räknat på de samhällsekonomiska vinsterna. 2013 deltog sammanlagt 950 ungdomar i de fyra verksamheterna. Enligt DNV GL är den samhällsekonomiska nyttan för projekten totalt 2,7 miljarder norska kronor. Nettonytta per budgetkrona (NNB) är ett mål för att visa på hur mycket samhället får igen på pengarna som man investerar i insatsen. DNV GL menar att NNB för de fyra verksamheterna troligtvis hamnar på 5 kronor, vilket innebär att för varje investerad krona i projekten får samhället fem kronor tillbaka.[6]

Ökat socialt kapital tyder på positiva effekter som ökat självförtroende, förmåga att hantera motgångar, hopp och optimism. DNV GL konstaterar att deltagande i projekten ger en ökning av deltagarnas sociala och psykologiska kapital. [7]

Uppföljning efter deltagandet

Tät uppföljning av tidigare deltagare har identifierats som en av de mest centrala framgångsfaktorerna i arbete med ungdom utanför arbete och skola. I AFIs undersökning svarade mer än hälften av de tidigare deltagarna vid AIB attt de fått tät uppföljning under och efter insatsen. Ungefär en tredjedel uppgav att de fått tät uppföljning under insatsen, men lite uppföljning efter insatsen.[8]

ABI gör årliga uppföljningar av verksamheten för att se hur det går för tidigare deltagare. I AIBs årsrapport för 2014 uppges att av totalt 171 ungdomar var 110 i arbete eller studier, varav 96 var elever på gymnasiet och 4 i folkhögskola. 6 av de svarande uppgav att de var arbeslösa. 42 av de tidigare deltagarna gick inte att få tag på, varpå deras sysselsättning är okänd.  

MER OM PROJEKTET[9]

Mer om Arbeidsinstituttet

Efter att AIB grundades 1980 har verksamheten ändrat sig många gånger vad gäller organisatorisk förankring och finansiering. Idag är AIB helt underlagt Buskerud fylkeskommune, och finansieras i huvudsak av fylkeskommunala medel. Tidigare var arbetsmarknadsförvaltningen med och finansierade en del av kostnaderna, men de drog sig helt ur 2010. Kunnskapsdepartementet har delfinansierat metodutvecklingsarbete för AIB.

Arbeidsinstituttet har verksamhet på fyra orter, Drammen, Kongsberg, Ringerike och Midtfylket (Åmot). Dessa har tillsammans mellan 170-200 platser (emellanåt finns det fler deltagare än platser) och ett fyrtiotal anställda. Kompetensen hos de anställda varierar, en del är socionomer eller specialpedagoger, andra är lärare och en tredje yrkesgrupp har kompetens i de praktiska ämnen som hålls på skolan.

Kursdeltagare eller elev? Olika vägar till AIB

I AIB kan ungdomarna delta i verksamheten på två sätt. De kan vara kursdeltagare eller elever. De ungdomar som kanske behöver ta ett sabbatsår från de ordinaie gymnasiestudierna, och som behöver fundera över vad de vill studera på gymnasiet eller arbeta med i framtiden kan delta som kursdeltagare.

Ungdomar som vill ansöka om att vara kursdeltagare på AIB, söker direkt genom det ordinarie gymnasievalet. De som kommer på under terminen att de vill börja kan kontakta sina kontaktlärare eller studie- och yrkesvägledare, alternativt Oppfølgingstjenesten.

Elever som redan är inskrivna på en gymnasieskola kan också delta i kurser på AIB. Det handlar om att hitta en studiesituation som fungerar för den enskilda ungdomen. Skolan har ansvar för elevens utbildning, och en individuell studieplan upprättas. Genom att en ungdom deltar i AIBs verksamhet i egenskap av elev så räknas studietiden av på den så kallade studieretten, och deltagandet dokumenteras i enlighet med de nationella läroplanerna.

Ansökan går genom det ordinarie skolvalet, med en rekommendation från psykologisk pedagogisk tjeneste (PTP), motsvarande skolkurator/ specialpedagog. Det är också möjligt att under terminen bli överflyttad från ordinarie gymnasieutbildning till AIB. Hela eller delar av utbildningen kan då förläggas till AIB. Överflyttningen sker i samråd med kontaktlärare/studie- och yrkesrådgivare.

Kursverksamheten – verksted och læringslab

De flesta ungdomar deltar i verksamheten på AIB under 1 år, men deltagandet kan både vara kortare och längre. Ungdomarna kan välja att ta mer praktiskt orienterade kurser, s.k. verkstadskurser, såsom träarbete, mekanik, matsal- och catering, media, försäljning, service, design och hantverk. För mer teoretiska kurser finns Inlärningslabbet, med kurser i norska, matematik, engelska, datakunskap och samhällskunskap.

Verktyg och metod

AIB använder sig av Appreciative Inquiry (AI) som grundmetod för sin verksamhet. AI bygger på antagandet att alla organisationer och individer har något som är bra, och att det är kunskapen om det välfungerande som utgör utgångspunkten för att få till positiva förändringar. Personalen utbildas i att lära sig hur de ska ställa frågor till ungdomar och andra anställda som fokuserar på deras styrkor och talanger.

Arbeidsinstituttet har arbetat med bekräftande elevsamtal (no. anerkjennende elevsamtaler) som ett metodiskt verktyg för att tydliggöra elevens mål och ge underlag för en individanpassad framtidskarta (no. veikort). Framtidskartan hängs upp väggen och har tydliga delmål. 

Bekräftande elevsamtal är ett samlingsbegrepp för ett set av vägledningsmetoder som har till uppgift att hjälpa eleverna att finna egna styrkor för att uppnå sin egen högsta potential för att lyckas med studier och arbete. Metoderna är:

Bekräftande intervju och samtal om drömmar och mål
Styrketrädet

Vägkartssamtal
Styrkeidentifiering genom styrkekort

Bekräftande elevsamtal har som utgångspunkt att alla elever, också de som har det svårt med skolarbetet, är kompetenta och har alla förutsättningar för att uppnå det som är viktigt för dem.

Samtliga metoder är utvecklade med utgångspunkt i Appreciative Inquiry och är ett resultat av ett utvecklingsarbete som föregått på Arbeidsinstituttet i Buskerud.

Metoderna och arbetssättet på AIB beskrivs mer i detalj i boken Anerkjennende elevsamtaler (sv. bekräftande elevsamtal).

Arbete med elevernas närvaro/samverkan kring ungdomen

AIB arbetar med en tät uppföljning i förhållande till undervisningen i insatsen och utmaningar utanför insatsen (håller nära kontakt med föräldrar och andra insatser som t.ex. socialtjänst (barnevärn), eller behandlingsinstanser och ringer deltagare som inte dyker upp. I enstaka fall åker personalen och hämtar upp deltagarna från hemmet så de ska komma till sina aktiviteter. AIB sörjer för anpassning av deltagare som går vidare på gymnasiet då det är nödvändigt, och erbjuder uppföljning i början av skolåret.

Följande instanser är också inblandade i arbetet med deltagarna: Pedagogisk-psykologisk tjeneste (PPT)[10], OT, socialtjänsten, habiliteringen, barn- och ungdomspsykiatrin, NAV, gymnasieskolor, närmiljöaktiviteter och företag. 

Nasjonalt vitensenter for styrkebasert læring

AIBs metodutveckling är kopplat till Nasjonnalt vitensenter for styrkebasert læring (Viss). Viss har som uppgift att utveckla och sprida kunskap om salutogent förhållningssätt som arbesmetod, genom forskning, studier och samarbete med utbildningsinstitutioner i Norge och internationellt.

LÄNKAR OCH MATERIAL

Arbeidsforskningsinstituttet (AFI) (2010). Tilbake til fremtiden? En studie av alternative kvalifiseringstiltak for ungdom utenfor skole og arbeidsliv: Kjennetegn, resultater, suksessfaktorer og utfordringer. AFI-rapport 3/2010. 

Hauger, B. & Mæland, I. (2008). Anerkjennende elevsamtaler. Metoder for reell elevmedvirkning i arbeidet med karriereplanlegging og forebygging av frafall i opplæringen. Tønsberg. Sareptas as.

DNV GL (2014). Samfunnsekonomisk analyse over prosjektene i Kronprinsparets fond. Rapport for Kronprinsparets fond.

Artikel om socioekonomisk rapport om Kronprinsparets fond

AIBs hemsida.

 

[1] Oppfølgningstjenesten (OT) har ansvar för att hjälpa ungdomar mellan 16-21 år att använda sin lagstadgade rätt till utbildning (utbildningsrätten). OT ska ha översikt över alternativa insatser till ordinarie utbildning och arbete, för att kunna erbjuda ungdomar en lämplig och passande insats när de behöver det. Läs mer om OT.

[2] Alla ungdomar (16-24 år) som fullfört grundskolan eller tillsvarande utbildning, har efter ansökan rätt till gymnasie- eller lärlingsutbildning (den sk studieretten). Detta gäller oavsett vilka kunskaper den ansökande förvärvat genom sina grundskolestudier. Rätten till studier är tidsbegränsad och omfattar ett visst antal år beroende på utbildningsform.

[3]Arbeidsmarkedsetaten (Aetat) var en norsk myndighet vars uppgift var att sköta samordningen av information om arbetslöshets- och sjukförsäkringar gentemot arbetsmarknadsmyndigheter i övriga Europa, särskilt EES-länderna. Aetat hade ett antal lokalkontor i Norge, och motsvarade den svenska Arbetsförmedlingen.

Myndigheten lades ned i maj 2005. 

[4] AFI (2010), s. 66.

[5] AFI (2010), s.92.

[6] DNV GL (2014), s. 4.

[7] DNV GL (2014), s. 36.

[8] AFI (2010), s.104.

[9] Läs mer ingående om verksamheten i rapporten Tilbake til framtiden? (2010)

[10] För att bli utredd av PPT måste eleven och/eller vårdnadshavare hänvända sig till skolan, som hänvisar till PPT. PPT är i utgångspunkten en skolanknuten tjänst och ska vara tillgänglig för barn, unga och vuxna med behov för särskilt stöd pga kunskaps- eller sociala svårigheter eller liknande. Läs mer om PPT.