Andra chansen (Sverige)

Andra chansen är en ordinarie verksamhet under Uppsala kommun som vänder sig till unga utanför arbete och studier. På andra chansen får ungdomar möjlighet att läsa in gymnasiekurser och göra praktik anpassat efter individens behov.

Var: Uppsala, Sverige.

Ansvarig aktör: Uppsala kommun. Verksamheten ligger under Uvengymnasiet.

När: Andra chansen startade som ett projekt 2009-2012 med stöd från Europeiska socialfonden (ESF). Projektet har utvärderats och uppvisat mycket goda resultat. Från och med 2013 är Andra chansen en ordinarie verksamhet i Uppsala kommun.

Mål: Andra chansen arbetar för att unga ska bli delaktiga i samhället; att de ska få möjlighet att utvecklas, tro på sig själva, må bra och hitta sin egen väg ut i livet. Ungdomarna får vägledning, möjlighet att läsa gymnasiekurser och/ eller göra praktik på en arbetsplats.

Målgrupp: Unga 16-19 år som står utanför gymnasieskolan och arbetsmarknaden. Andra chansen vänder sig till unga som hoppat av gymnasiestudierna eller är på väg att göra det.

Budget: 20 miljoner SEK under tre år för projektverksamheten. Finansiering från ESF och Uppsala kommun.

Bakgrund: Arbetsmarknadsenheten i Uppsala kommun genomförde under åren 2007-2009 ett arbetsmarknadsinriktat projekt kallat Jobblinjen riktat till unga som inte fullföljt eller påbörjat gymnasiestudier. Andra chansen bygger på erfarenheter från Jobblinjen.

Metodik: Deltagarna kan välja att göra praktik eller studera för att komplettera gymnasiebetygen. På Andra chansen kan man studera svenska, matematik, engelska och samhällskunskap. Ungdomarna läser i smågrupper med individuellt anpassat schema och i sin egen takt. De har nära till lärare och annan personal och de får hjälp med struktur och planering. Alla deltagare har en mentor som fungerar som kontaktyta mellan ungdomen och projektet, oberoende av om ungdomen studerar eller praktiserar.

Andra chansen arbetar med en multikompetent personalgrupp för att stärka individen på flera plan. Ungdomarna behandlas med respekt och blir lyssnade till. Deltagandet bygger på frivillighet och de unga förväntas själva ta ansvar för sin utveckling.

På Andra chansen arbetar man med att identifiera deltagarnas starka sidor och att göra ungdomarna medvetna om dessa. Ungdomarna deltar också i aktiviteter utanför det ordinarie schemat, till exempel utflykter, teaterbesök och fysisk träning. Hur länge en ungdom ska delta i Andra chansen varierar efter varje persons behov och utveckling.

För mer information om metoder se Metodmanual – andra chansen.

Evaluering: Verksamheten har utvärderats externt för åren 2009-2011 av Isis Kvalitetsinstitut och för 2012 av Aquila Spa Consulting. Intern slutrapportering av Johan Furenborn. Se länkar nedan.

MER OM VERKSAMHETEN

2009 var det 192 unga i Uppsala kommun som stod utanför arbete och studier. Innan Andra chansen startade fanns det ingen verksamhet som erbjöd en anpassad studiemiljö för unga att läsa gymnasiekurser och/eller praktisera på en arbetsplats. Myndigheternas samverkan om målgruppen var inte formaliserad och behövde utvecklas.

Under perioden 2009-2012 har sammanlagt 268 ungdomar deltagit i Andra chansen. Fler kvinnor än män har deltagit, 60 procent respektive 40 procent. Under den första projekttiden 2009-2011 sattes 66 betyg, av vilka 60 procent var väl godkänd (VG)[1] eller mycket väl godkänd (MVG).

Inför deltagande

Ungdomarna rekryteras in i projektet på två sätt, antingen från Navet som har tilldelats det kommunala uppföljnings- och informationsansvaret, eller av skolans studie- och yrkesvägledare (Syv) om de är på väg att hoppa av studierna. Inför början i Andra chansen informeras ungdomarna om verksamheten och de får sedan besluta om de är intresserade av att delta. Efter det får de fylla i en blankett med relevant information om deras bakgrund, nuvarande situation och framtidsplaner. Alla deltagare får en egen mentor som följer dem under deras tid i Andra chansen.

Värderingar

Grundläggande värderingar kan fungera som ett rättesnöre och ge verksamheten en riktning. På Andra chansen betonas bland annat bemötande, att deltagarna ska känna sig trygga samt att aktiviteterna ska anpassas efter deltagarnas behov och önskningar. Ambitionen är att ungdomarna ska bli stärkta på flera plan, studie- och yrkesmässigt men även socialt. Samtalet lyfts fram som det viktigaste verktyget för att arbeta med ungdomarna; genom samtalet kan personalen möta och bekräfta individen och sedan skapa en grund för utveckling.

Bemötande, trygghet och individuell anpassning

På Andra chansen betonas vikten av tillgänglighet, tydlighet och struktur. Deltagarna ska känna sig trygga med att de alltid kan få tillgång till den information de behöver och att denna ska vara korrekt och uppdaterad. Bland annat används Facebook, sms-utskick och en fysisk anslagstavla för att kommunicera information till deltagarna.

Ungdomarna som kommer till Andra chansen möts av ett multikompetent team. De som arbetar där är utbildade lärare, jobbcoach, studie- och yrkesvägledare, kurator, skolsköterska, fritidspedagog och specialpedagog. I starten träffar ungdomarna olika kompetenser ur personalen och lägger upp en så kallad individuell studie- och utvecklingsplan (ISU).

Ungdomarna uppmuntras till att ta del av informella grupper deltagare emellan för att få stöttning och en plats bland jämnåriga. Informella nätverk tillsammans med stöttning från personalen har visat sig vara en effektiv metod för att öka närvaron.

Utbildning har skett i icke-konventionella utbildningslokaler för att undvika att deltagarna associerar Andra chansen med deras tidigare skolmisslyckanden. Lokaler och utrustning har varit anpassade för personer med funktionsnedsättning och särskild vikt har lagts på att projektets personal haft kunskap om olika typer av funktionsnedsättningar och hur insatserna kan anpassas efter dessa.

DISKUSSION/LÄRDOMAR

Under projekttiden (2009-2012) har Andra chansen utvärderats av två oberoende utvärderingsföretag, Aquila Spa och Isis Kvalitetsinstitut. Bägge utvärderingarna pekar på goda resultat för verksamheten, hög måluppfyllnad och mycket goda omdömen från både personal och deltagare.

Aquila Spa framhåller att projektet genom samverkan mellan kommunala aktörer har utvecklat en modell för hållbara lösningar för målgruppen så att de kan gå vidare till studier, praktik eller arbete. Ungdomarnas anställningsbarhet anses ha ökat i och med att deras motivation ökat i varierande grad. Gymnasieskolan i Uppsala har också börjat ta emot fler elever genom det kommunala uppföljningsansvaret för att minska avhoppen från gymnasieutbildningen.

Framgångsfaktorer – små grupper och regelbundna möten

Aquila Spa lyfter fram arbetet i små grupper (10 elever per grupp) som en faktor för projektets goda resultat. Ett individanpassat bemötande, engagemang från personalen och fokus på deltagarnas styrkor snarare än svagheter anses som viktiga för projektets positiva utfall.

En av grundstenarna för verksamheten i projektet har utgjorts av regelbundna möten med tydligt uppsatta mål, vilka har uppskattats av både deltagare och personal. Genom de regelbundna mötena har personalen snabbt kunnat gripa in om något gått snett eller ändrat och anpassat aktiviteterna för deltagarna när de inte trivts eller hängt med.

Ökad samverkan

I utvärderingen från Aquila Spa framkommer att ett centralt mål för projektet varit att skapa ökad samverkan kring målgruppen. Samverkan har enligt utvärderingen skett på flera olika plan, mellan deltagare och personal, mellan olika yrkesgrupper, mellan skolor, myndigheter och politiska beslutsfattare. Samverkan ses som en framgångsfaktor, särskilt mellan olika yrkesgrupper inom projektet, liksom mellan personal och deltagare. Utvärderingen framhåller dock att samverkan med den beslutsfattande nivån kan förbättras, vilket har varit essentiellt för projektets övergång från temporär till permanent verksamhet.

Under perioden 2009-2012 har Andra chansen haft följande mål för sin verksamhet:

Deltagarna ska ha fått ökad motivation för studier eller arbete.
Deltagarnas anställningsbarhet ska ha ökat.
Fler ungdomar (16-19 år) ska tas emot av gymnasieskolan från det kommunala uppföljningsansvaret.
Färre studieavbrott från gymnasieskolorna i Uppsala.
Ökad samverkan mellan myndigheter som arbetar med målgruppen.

Intern slutrapport

I den interna utvärderingen och slutrapporten för projektverksamheten Slutrapport för Andra chansen: Grundprojektet 2009-2011 Uppgraderingen 2012 framhålls att projektet varit en experimentverkstad för att synliggöra målgruppen och se till att skapa en form för verkningsfulla insatser. En annorlunda lärandemiljö för deltagarna, lärande över yrkesgränser och ökad samverkan har blivit produkter av projektverksamheten.

LÄNKAR OCH LITTERATUR

Andra chansens metodmanual

Backman Gunilla och Juric, Sanja R. (2012), Andra chansen Slutrapport. Stockholm: Aquila Spa Consulting.

Furenborn, Johan (2013), Slutrapport för Andra chansen: Grundprojektet 2009-2011 Uppgraderingen 2012.

Hemsida till Andra chansen

Läs om Andra chansen i en artikel Uppsala Nya Tidning

 

[1] Det svenska betygssystemet för studier på gymnasienivån går från icke godkänd (IG), till godkänd (G), väl godkänd (VG) och mycket väl godkänd (MVG).