Situationen för unga i Norden i siffror

Det kan verka logiskt att situationen för unga i arbete och studier skiljer sig åt mellan länderna i Europa men det är inte bara mellan andra länder på kontinenten som situationen skiljer sig, också mellan de nordiska länderna ser situationen relativt olika ut. I texten nedan presenteras en översikt av ungas situation utifrån ett antal aspekter. Uppgifterna är hämtade från OECDs scoreboard om unga, studier och arbetsmarknad.

Sysselsättning och arbetslöshet

Vi börjar med att titta på hur många det är som arbetar. I tabellen nedan kan vi se att sysselsättningen bland unga i Norden är högst i Island, Danmark och Norge. Det ger en indikation om att arbetsmarknaden skulle kunna vara mer gynnsam för unga i dessa länder än för unga i Finland och Sverige. Om vi jämför sysselsättningsgraden (andelen sysselsatta i hela åldersgruppen) med arbetslöshetsgraden (andelen arbetslösa och aktivt arbetssökande i förhållande till åldersgruppen i arbetskraften) bekräftas den här uppfattningen. Arbetslöshetsgraden är högre bland unga i Sverige och Finland än för de andra länderna. Allra lägst är den i Norge med endast 8,6 procent vilket kan jämföras med Sverige där arbetslöshetsgraden är hela 22,9 procent. I jämförelse med hela åldersgruppen i befolkningen ter sig dock skillnaden mellan länderna lika stor. Norge skiljer sig fortfarande ut med endast 4,9 procents arbetslöshet i förhållande till hela åldersgruppen, men för de övriga länderna ser situationen mer likartad ut och skillnaderna suddas ut. För övriga länder hamnar andelen arbetslösa i förhållande till hela åldersgruppen i befolkningen på mellan 10 – 12 procent. I nominella tal motsvaras det av ca 30 000 arbetslösa unga i Norge och ca 150 000 arbetslösa unga i Sverige.

Unga och vuxnas situation på arbetsmarknaden

För att se om ungdomsgruppen är mer utsatt än övriga åldersgrupper i befolkningen kan man titta på det relativa arbetslöshetstalet. I tabellen jämförs ungas arbetslöshetsgrad med den övriga befolkningens arbetslöshetsgrad. Ett högre tal ger en indikation om att skillnaderna mellan yngre och äldre är större medan ett lägre tal ger en indikation om att skillnaderna är mindre. Från OECD: s tabell kan vi se att det här måttet ger en indikation om att situationen mellan unga och befolkningen i övrigt skiljer sig åt mest i Sverige och minst i Danmark. Trots att unga i Danmark har en högre arbetslöshetsgrad än unga i Norge så har de alltså en mer lika situation i förhållande till den övriga befolkningen än de unga i Norge.

Förankring på arbetsmarknaden

Unga har en svagare förankring än äldre på arbetsmarknaden. Det är väntat då unga är i en etableringsfas då de ofta går mellan studier och arbete, kanske flyttar till en ny ort etc. Ungas anställningar består i högre grad än för den äldre befolkningen av tillfälliga arbeten och på deltid. I tabellen visas förekomst av tillfälligt arbete och deltidsarbete som andel av total sysselsättning för ungdomsgruppen. En jämförelse mellan länderna (se tabell) visar att andelen unga med tidsbegränsade kontrakt varierar nämnvärt. I Sverige har över hälften (57,5 procent) av de sysselsatta unga en tidsbegränsad anställning medan samma siffra för Danmark och Norge är närmare en fjärdedel (22,1 respektive 23,7 procent).

NEET: s (Not in Employment or Education)

Bland unga som varken arbetar eller studerar återfinns de unga som står allra längst bort från arbetsmarknaden. För den som inte har ett arbete eller studier att gå till minskar anknytningen till arbetsmarknaden snabbt. Det är lätt att tappa tron på sig själv om man inte kan bidra till samhället på samma villkor som andra, det är därför viktigt att myndigheter ser till att hitta de unga som är NEET: s för att se till att tiden utanför arbete och studier inte blir för lång.

Från OECD: s tabell kan vi se att andelen unga som räknas som NEET: s är högst i Finland och Sverige på runt tio procent, precis under snittet för EU-länderna. Danmark, Island och Norge ligger lite lägre, runt sex-sju procent.

Avhopp och betydelsen av studier

För att få arbete har det blivit allt viktigare att fullföra gymnasiet med fullständiga betyg. Island och Norge har den högsta andelen unga som hoppar reguljär utbildning (grundskola och gymnasieutbildning). I Island är det mer än hälften (55,2 procent) av de unga studerande som hoppar av utbildningen och i Norge är motsvarande siffra en av fem (20,3 procent). Att så hög andel unga hoppar av studierna i just Island och Norge kan bero på att arbetsmarknaden för unga varit mycket gynnsam, vilket inneburit att många unga fått jobb trots att de inte fullföljt sina studier. I länder med en mindre gynnsam arbetsmarknadssituation blir utbildning och andra officiella kvalifikationer viktigare för chansen till arbete.

I den sista raden i OECD: s tabell visas den relativa arbetslöshetsgraden för unga med eller utan gymnasieexamen/ vidaregående utbildning. Den här parametern kan ge en indikation om vikten av reguljär utbildning efter grundskolan. Skillnaden mellan de två grupperna verkar vara minst i Danmark och Island (1,9 respektive 1,2 procent) och störst i Finland (4,1 procent). Det verkar med andra ord vara lättare för en person utan gymnasieexamen att få arbete i Danmark och Island relativt kamratarna med gymnasieexamen. I Finland är det tvärtom och i stället svårare för den mer utbildning.

Källa: OECD project on Jobs for Youth (www.oecd.org/employment/youth)

Sted: