Dropping out in Scandinavia

Den här rapporten fokuserar på elever som hoppar av en yrkesutbildning och deras chanser och risker på de skandinaviska arbetsmarknaderna.

Publikation från Institutet för Framtidsstudier (2011). Författare: Olof Bäckman, Vibeke Jakobsen, Thomas Lorentzen, Ewa Österbacka och Espen Dahl.

Från rapportens sammanfattning:

De nordiska länderna har många likheter, inte minst när det gäller välfärdsstatens och arbets-marknadens institutioner. Länderna skiljer sig dock betydligt åt i hur man valt att organisera yrkes-utbildningen på gymnasienivå. I Danmark och Norge är yrkesutbildningen lärlingsbaserad, dvs. utbildningen sker växelvis i skolan och på reguljära arbetsplatser, medan yrkesutbildningen i Finland och Sverige primärt är skolbaserad.

I denna rapport undersöker vi påståendet att det sätt på vilket man organiserar yrkesutbildningen i ett samhälle är en viktig förklaring till hur väl övergången mellan skola och arbetsliv fungerar. Genom att besvara frågorna ”Skiljer sig avhopparfrekvensen åt mellan de nordiska länderna?” och ”Skiljer sig effekten på chanserna på arbetsmarknaden av att hoppa av gymnasiet åt mellan de nordiska länderna?” försöker vi utvärdera detta påstående.

Vi analyserar longitudinella registerdata i de fyra länderna. För att mäta utfall på arbetsmarknaden använder vi en mätmodell som utarbetats speciellt för att användas på administrativa registerdata och som kalibrerats för att skapa jämförbarhet mellan de nordiska länderna.
Vi finner den högsta avhopparfrekvensen i yrkesutbildningen i Norge och den lägsta i Finland. Resultaten visar också att effekten av att hoppa av från yrkesutbildning på risken att stå utanför arbets-marknaden är störst i Norge och lägst i Sverige. För dem som gått igenom yrkesutbildning bekräftar analyserna resultat från tidigare forskning på så sätt att övergången skola-arbete fungerar bäst i de danska och norska lärlingssystemen.

Rapporten kan laddas ner eller beställas från Institutet för Framtidsforsknings hemsida.